Hem > Boka resor I Arns Fotspår onli... > I Arns Fotspår, Kungslena
I Arns Fotspår, Kungslena
Ur boken: Vägen till Jerusalem.
"Och då var det som om det mörknade över slagfältet vid Lena av ett stort svart moln som först steg och sedan sjönk mot de anstormande danska ryttarna och det ven och tjöt i luften som om tusen tranor lyft samtidigt.
När den första salvan pilar slog ner i den framstormande danska hären var det som om en Guds näve av järn hade drabbat den rakt uppifrån."

Ur: Verkligheten Det ursprungliga namnet på Kungslena by är Lena. Namnet kommer sig förmodligen av byns läge på sluttningen av Varvsberget där det fornsvenska ordet för sluttning var ”len”. Namnändring skedde inte förän efter reduktionen på 1600-talet. Ordet ”kungs” lades då till p.g.a. byns förhållande till kronan.
Kungslena var på 1200-talet ett gods tillhörigt Bjälboätten. Den förste kände ägaren var riksföreståndare Birger Jarl. Efter Birger Jarls bortgång ärvdes Lena av sonen Bengt, biskop i Linköping och hertig av Österland. År 1289 skänkte Bengt sitt Lena och därtill 26 hörande gårdar till biskopsbordet i Linköping, där det dock inte verkar ha stannat så särskilt länge. Ca år 1300 står enligt uppgift Torgil Knutsson som ägare, vilken också tros ha varit ägare till Aranäs, åtminstone i sitt ämbete som riksmarsk. Vid reduktionen år 1681 uppstod en rejäl diskusson om vem som egentligen ägde Lena. Greve Johan Gabriel Stenbock trädde då fram och påstod att han och ätten Stenbock var de rättmätiga ägarna eftersom hans far Gustaf Olofsson Stenbock sedan 1517 ägt Lena. Och så fick det bli. Kungslena kyrkby var nu en av länets största byar med totalt 27 hemman. År 1617 härjades byn svårt av brand. Greve Per Brahe på Visingsborg, dit byn då hörde, ville utveckla byn till en köpstad och lät utföra en plan för byns återuppbyggnad. Planen bestod av tre långgator och fem tvärgator. Byn återuppbyggdes enligt planen men någon köpstad blev den aldrig. Idag återstår endast en långgata och rester av Ledgårdsgatan samt en av tvärgatorna.
Kungslena KungsgårdKungslena Kungsgård tjänade 1691-1876 som översteboställe för Kungliga Skaraborgs Regemente. Huvudbyggnaden som den ser ut idag uppfördes i två etapper under 1700-talet av generalmajoren och friherren N Strömberg. Stora delar av byggnaden består av sten från Lenaborg vilka släpades till Kungsgården från borgen av soldater.
Strömbergs efterträdare Wrede lät påbygga en andra våning 1763. Vid en vådeld 1779 förstördes alla mangårdsbyggnader, endast stenhuset klarade sig. Byggnaderna återuppfördes av fältmarskalken och friherren Scheffer, dock fl yttades ladugården längre bort från huset.

GuidningÖnskas guidning i Kungslena med omgivning fi nns ett antal auktoriserade medeltidsguider att tillgå. För frågor och mer information kontakta Turistbyrån tfn. 0502-60 62 08 turistbyran@tidaholm.se. En utav de auktoriserade medeltidsguiderna är Rosa Qvist som i tidsenlig klädsel ger en personlig guidning av Kungslena Kyrka och omgivande historiska platser tfn. 0502-440 70 rosaqvist@hotmail.com.
Lena BorgLena hus eller Lenaborg var beläget högt uppe på en kulle med milsvid utsikt. Huset var byggd av sten och tros i första hand ha varit tänkt som en högreståndsbyggnad. Men det höga läget valdes inte för utsiktens skull utan med tanke på borgens försvar, stridigheter tillhörde inte ovanligheterna.
Birger Jarl, som där 1257 mottog sin måg konung Håkan av Norge, testamenterade det till sin son hertig Bengt, biskop i Linköping. Några år före sin död (1291) skänkte denne det till Linköpings biskopsstol, men det kom i Tyrgil Knutssons händer, som måhända tog det som pant för en fordran hos hertigen, men dock i ersättning lämnade gårdar på Visingsö och i Gränna, en ersättning, som dock Linköpings biskopsstol ej var belåten med. Lenaborg hade på den tiden en längd av 200 fot, en bredd av 100 fot och tre fristående runda torn. I december 1305 fängslades marsken på Lenaborg och fördes till Stockholm för avrättning.
Utan underhåll förföll borgen snart och har sedan tidigt 1400-tal varit en ruin. Borgen utgrävdes arkeologiskt första gången under några sommarveckor, både 1987 och 1988. Man har bl.a. funnit en källarvåning där man hade en kallkälla med bräddavlopp. Överskottsvattnet leddes bort i en 50 meter lång murad kanal, ett arrangemang som försett borgen med friskt vatten året om. Vid den tiden var det endast Lenaborg och Varnhems kloster som hade denna moderna nymodighet. På borgens baksida återfi nns rester efter ett fl ertal mindre byggnader.
Borgen (33 x 15 meter), som uppfördes av Birger Jarl, var ingen befästning, utan en högreståndsbostad, en naturstensmurad palatsbyggnad. Den var indelad i 7 rum på nedre botten där förutom köket även ekonomi- och personalutrymmen fanns. Borgherren tror man har huserade på andra våning där även riddarsalen låg. På övre våning tros manskapet ha haft sina utrymmen.

Kungslena KyrkaKungslena kyrka byggdes under 1200-talet och är troligen föregången av en träkyrka på platsen. Kyrkan är uppförd på uppdrag av Erik den läspe och halte, till minne av fadern Erik Knutssons seger vid Lena. I slaget vid Lena år 1208 berättas det att danskarna brände den förra kyrkan. Historien berättar vidare att två år efter slaget byggde sockenborna den nya kyrkan. Kyrkans karakteristiska exteriör med de tre tornen är unik. Ett större torn på långhusets mitt och två mindre över dess gavlar. Sägnen berättar att på påskdagen år 1258 bevistade Birger Jarl högmässan i kyrkan tillsammans med sin måg konung Håkan av Norge och sin son Valdemar. Till minne av denna händelse lät man uppföra de tre tornen. Det mellersta och största av dem symboliserar Birger Jarl.
Målningarna i kyrkan är utförda år 1749 av Johannes Risberg. Under dessa målningar kan man se fragment av medeltida målningar, från 1400-talets senare del, utförda av Mäster Amund. Dessa 1400-talsmålningar har troligen funnits i hela kyrkan innan de övermålades år 1749. Några av medeltidsmålningarna är dock bevarade.
Kungslena kyrka genomgick 2006 en omfattande renovering. I och med den invändiga renoveringen har man även sökt efter lämningar från svunna tider och funnit en dold vinkällare under golvet i sakristian där en smal trappa i kalksten leder ner till ett ca 1,5 x 2 meter stort valv. Ragnar Sigsjö har besökt platsen och daterat vinkällaren till 1600-talet.
Sommartid är kyrkan öppen dagligen klockan 08.00-19.00. Vägkyrka 2 -15 juli dagligen kl. 14.00-18.00 med guidning, andakt med musikinslag och kaffeservering.
Vid frågor och önskemål om övriga öppettider Vänligen kontakta Tidaholms pastorsexpedition tfn. 0502-197 70 eller kyrkvaktmästare tfn. 0706-61 57 49.

Slaget vid LenaI Kungslena utkämpades ett betydelsefullt slag den 31 januari 1208 där kungasonen Erik Knutsson med svenskt och norskt krigsfolk mötte kung Sverker d.y. Karlsson med en till övervägande del dansk här, enligt medeltida uppgifter uppgående till 18 000 man. Slaget var ett led i maktkampen mellan Sverkerska ätten och Erikska ätten, men också ett hopp för Valdemar II Sejr att införliva Västergötland med Danmark, som då var i ett expansivt skede. Danskarna anfördes av Ebbe Sunesson (Hvide) och hans bröder Lars, Jakob och Peder Sunesson.
Traditionen säger att den danska hären flydde rakt ut i ett kärr, Helveteskärret där de sjönk ner i gyttjan och blev nedgjorda. På en närbelägen kulle, kallad Kungshögen, lär en kung ha stått och betraktat ett fältslag, och där har man funnit krigsredskap i jorden. Även vid något som kallades Ryttarbackarna i norra Kungslena har yxor, hamrar, sporrar och människoben påträffats, kanske minnen efter detta slag. Även en ihoprostad ringbrynja har påträffats, detta under en sten i en bergskreva strax nedanför ”Kungslena berg”.
Erik Knutsson med sina inhyrda norrmän segrade, och Kung Sverker d.y. Karlsson och hans ärkebiskop Valerius flydde åter till Danmark. Striden var över. Man väljer Erik Knutsson av Sverige till kung. Men än var inte maktkampen över. Stridigheterna fortsatte, och möjligen stod ett slag till, det s.k. slaget vid Gestilren år 1210, vilket också kan ha varit ett allmänt oroligt år, även om inget egentligt slag stod.
Minnesmonumentet som rests över slaget vid Lena står vid Kungslena kyrka och restes vid 1894 av Västergötlands fornminnesförening och ortens befolkning.
Ur filmen: Arn - Riket vid vägens slut I den andra filmen om Arn slåss danskarna mot Svear och Götar ett avgörande slag. Detta är Arnfilmens mest omfattande scen. Inspelningarna som ägde rum i närheten av Trandansen vid Hornborgasjöns södra del krävde flera hundra statister och nära hundra hästar.
|
|
 | Senast uppdaterad: 2007-12-12, 13:24 av Websolution |
|
|
|


|